{"id":56352,"date":"2021-07-12T21:43:21","date_gmt":"2021-07-12T19:43:21","guid":{"rendered":"https:\/\/ingmar.app\/blogg\/?p=56352"},"modified":"2021-10-12T16:56:58","modified_gmt":"2021-10-12T14:56:58","slug":"matsvinn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingmar.app\/blogg\/matsvinn\/","title":{"rendered":"Matsvinn – den stora guiden"},"content":{"rendered":"
\"Matsvinn

Grafik av Anton Rockstr\u00f6m med siffror baserat p\u00e5 Naturv\u00e5rdsverket<\/p><\/div>\n

Vad \u00e4r matsvinn?<\/h2>\n

Definitionen av matsvinn \u00e4r:<\/p>\n

Mat som framst\u00e4lls i syfte att \u00e4tas av m\u00e4nniskor, men som av olika anledningar inte \u00e4ts<\/p><\/blockquote>\n

I svinnet ing\u00e5r endast det som kan undvikas att sl\u00e4ngas, allts\u00e5 inte matavfall som t.ex. ben (se beskrivning nedan matsvinn vs matavfall). Matsvinn definieras olika beroende p\u00e5 vilken del av produktionskedjan det handlar om. Matsvinnet f\u00f6rekommer i hela produktions-, f\u00f6rs\u00e4ljnings- och konsumtionskedjan f\u00f6r livsmedel och inneb\u00e4r att milj\u00f6belastningen fr\u00e5n livsmedelsproduktionen blir on\u00f6digt stor.<\/p>\n

\u00c5r 2011 gjorde FN:s jordbruks och livsmedelsorgan FAO det enda f\u00f6rs\u00f6ket hittills att g\u00f6ra en global uppskattning. Resultatet, visade att ungef\u00e4r en tredjedel av den mat som produceras i v\u00e4rlden inte \u00e4ts upp<\/a>. I juli 2021 har en ny studie gjord av WWF<\/a> och Tesco kommit fram till att det snarare \u00e4r 40%.<\/p>\n

Om vi fick ner matsvinnet till noll skulle vi kunna spara in en fj\u00e4rdedel av det f\u00e4rskvatten som anv\u00e4nds inom det globala jordbruket varje \u00e5r. Vi skulle ocks\u00e5 kunna minska v\u00e5ra totala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp med ca 10 procent (se utr\u00e4kning l\u00e4ngre ner i detta blogginl\u00e4gg). 10% av v\u00e4rldens v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp \u00e4r ocks\u00e5 vad WWF kommit fram till i en studie<\/a> sl\u00e4ppt i juli 2021<\/p>\n

Att minska svinn och f\u00f6rluster i livsmedelskedjan \u00e4r enligt Sveriges lantbruksuniversitet<\/a> en av de tre viktigaste \u00e5tg\u00e4rderna vi kan g\u00f6ra i livsmedelssystemet f\u00f6r att h\u00e5lla v\u00e5r milj\u00f6p\u00e5verkan inom gr\u00e4nserna f\u00f6r vad jorden klarar av.<\/p>\n

Att sl\u00e4nga mat som g\u00e5r att \u00e4ta \u00e4r inte bara d\u00e5ligt f\u00f6r milj\u00f6n utan ocks\u00e5 d\u00e5ligt f\u00f6r din pl\u00e5nbok. En familj kan spara en hel m\u00e5nadskostnad f\u00f6r mat om \u00e5ret p\u00e5 att \u00e4ta upp maten i st\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e4nga den i soporna. Det finns ocks\u00e5 en etisk aspekt, vi tillverkar mat idag som skulle kunna m\u00e4tta nio miljarder m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Experter och butiksanst\u00e4llda lyfte i en studie fram att den grundl\u00e4ggande orsaken till matsvinnsproblematiken \u00e4r att mat i dag \u00e4r s\u00e5 himla billigt. Det g\u00f6r att mat v\u00e4rderas f\u00f6r l\u00e5gt, b\u00e5de av konsumenter och inom handeln. 1955 stod matkostnaderna f\u00f6r en tredjedel av hush\u00e5llens disponibla inkomster. I dag ligger siffran p\u00e5 17 procent, vilket \u00e4r en halvering.<\/p>\n

Innan vi g\u00e5r vidare i inl\u00e4gget som \u00e4r ganska omfattande s\u00e5 har ni h\u00e4r rubriker p\u00e5 de avsnitt som finns l\u00e4ngre ner:<\/p>\n