BLW-metoden – BLW mat och recept

Baby Led Weaning eller som det ofta förkortas BLW. Detta skulle man kunna förklara som barnstyrd avvänjning. Men jag tycker det är bättre att säga, barnstyrd matintroduktion för små barn.

Men vad är egentligen BLW, behöver man verkligen en metod för detta att introducera fast föda för barnet? Vad finns det för fördelar med att använda sig av detta sätt? Hur går man till väga och introducerar detta och i vilken ålder passar det bäst?

Baby Led Weaning, BLW – vad är det och hur fungerar det?

Det är nog många som undrar vad Baby Led Weaning verkligen är och det finns många sidor på nätet som beskriver detta. På Blw.nu beskrivs detta såhär ” Blw (Baby Led Weaning, barnstyrd matintroduktion) är ett lustfyllt och lyhört sätt att helt på barnets villkor introducera fast föda.” Det står även såhär: “Och i sin egna takt och förmåga får barnet att utforska och experimentera med matens olika former, smaker och konsistenser”.

Fördelar med BLW

Det finns en hel del fördelar med att använda sig av BLW-metoden. Det är bl.a. att barnet kan äta det mesta av det som den resterande familjen äter. Barnen deltar även i familjens måltider. Sen är det klart att form och smak kan behövas anpassas och justeras i början.

En annan fördel skulle även vara att barnet lär sig att bli mer självständigt i sitt ätande, att de får kontroll själva.

Barnet får lära sig använda sina motoriska färdigheter, det är roligt och barnet får experimentera och lära känna maten på ett annat sätt.

Rikshandboken- barnhälsovård, som både vården och BVC använder sig av skriver att BLW-metoden är en god kompromiss för att växla mellan matning och att samtidigt kunna låta barnet utforska maten. Den säger även att det finns en viss begränsad forskning på området kring just tydliga fördelar eller nackdelar. Men att det kan finnas en viss vinst med att använda sig av metoden som att låta barnet utforska ätandet själv och att få öva på utmanande konsistenser.

Den säger även att genom att erbjuda barnet mat som barnet kan föra själv till munnen ger det en möjlighet för barnet att upptäcka mat med både händer och mun. Dock kan metoden innebära en utmaning för att täcka barnets hela energi- och näringsintag.

Kom ihåg att ha tålamod! Det ska gå i barnets takt och det kommer att ta tid. Så det är en väldigt bra idé att fortsätta erbjuda bröstmjölk eller ersättning lika mycket som du gjort innan. Kom även ihåg att låt inte barnet vara för hungrig i början av introduktionen, lägg fram lite i taget och använd sunt förnuft.

 

När börjar man introducera mat till barn?

Redan vid 4 månaders ålder är det många som brukar börja introducera pyttesmå smakportioner till barnet. Det kan vara lite mosad mat från sin egen tallrik eller lite puré men det är inte mer än så, man brukar säga att ett kryddmått är tillräckligt vid denna ålder. Då maten inte ska få konkurrera ut huvudfödan som ska vara ersättning eller bröstmjölk.

Vid 6 månaders ålder är det väldigt vanligt att föräldrar introducerar lite mera mat. Här är de väldigt många som börjar vänja barnet med annat än ersättning och bröstmjölk även om det fortfarande är kanske den stora delen av födan. Barnet börjar vänja sig vid nya smaker och konsistenser. Att äta från sked och använda sina tuggrörelser.

Men även om barnet är 6 månader behöver det inte betyda att barnet är redo. Man får känna efter lite och ta de efter sitt barns behov och utveckling. När det kommer till BLW finns det dock en hel del saker man bör tänka på när man börjar introduktionen.

När är barnet redo och hur börjar man?

Barnet bör som sagt vara minst 6 månader innan man funderar på att börja med BLW. Barnet ska även som nämns ovan kunna sitta stadigt själv i en barnstol.

Något annat som också är bra att tänka på är just att barnet ska ha utvecklat och visat intresse för att greppa tag och föra saker mot munnen. Barn i den här åldern brukar greppa tag om saker med hela handen (pincettgreppet kommer senare) och därför är det bra att tänka på detta när man ger barnen exempelvis stavar av mat så det är stora nog för barnet att greppa. De ska helt enkelt vara motoriskt redo.

Denna metod bygger väldigt mycket på tålamod. Det kommer ta tid, en hel del av maten kommer att hamna överallt förutom i munnen i början, men det är en del av processen. I början handlar det om att barnet ska tycka det är roligt och börja visa intresse för maten. Det ska gå i barnets takt. Det kommer bli en hel del kladd, men låt det bli så.

Det finns faktiskt även de som säger att att låta barnen undersöka och bli kladdigt kan hjälpa till så att barnet blir mindre petig med maten när dem blir äldre. Men det är väl en tolkningsfråga och vad man vill göra med den informationen är upp till var och en. Alla barn är olika. Och det är viktigt att man utgår från sitt eget barn och dens utveckling.

Vad kan jag servera?

Maten som du kan börja med att introducera är bra om den är medelmjuk, man kan tänka att barn i den åldern inte ska kunna ha sönder när de greppar tag om en stav, men den ska fortfarande vara tillräckligt mjuk för barnet att hantera.

En del tycker även att de är en bra idé att spara en del av skalet på exempelvis avokadon för att de gör också att barnet kan greppa de lättare. Banan kan man exempelvis dela på hälften och sedan skära bort en bit av skalet.

Tänk även på att runda frukter eller bär, som vindruvor eller blåbär kan vara farligt att erbjuda hela (fastna i luftvägarna), dela alltid i mindre bitar.

Här är några exempel på vad du kan erbjuda. En bra tumregel att ha i bakhuvudet kan vara att stavarna som du serverar är bra om det är i fingerstorlek.

• Stavar av olika slags mat
• Broccoli som är kokt
• Brödstavar
• Korvstavar
• Avokado
• Kokt morot
• Banan

En tips att tänka på när du introducerar ny mat, börjar gärna med en eller två saker åt gången, erbjud dessa någon/några dagar. Då är det också lättare att upptäcka eventuella allergier då man har lite bättre koll på vad barnet ätit.

BLW – sätta i halsen

Många är oroliga att barnen ska sätta i halsen när man ger dem stora (om än mjuka) delar. Men det behöver man inte vara! Risken finns ju där, precis som den gör när barnet äter puré, men barn behöver öva på att spotta ut bitar som är förstora. Barn har även en väldigt stark kräkreflex som hindrar dem från att sätta i halsen. Det kan se lite läskigt ut när kräkreflexen går igång, men det är inget farligt utan tvärt om bra!

Tips som minskar risken att barnet ska sätta i halsen:

• Barnet ska kunna sitta stadigt och ordentligt i en barnstol.
• Orka hålla huvudet uppe helt och sitta genom en hel måltid.
• Det är även bra att tänka på att barnet snabbt ska kunna lyftas upp ur stolen om barnet skulle sätta i halsen och luftvägsstopp skulle inträffa.
• Lämna aldrig barnet ensam, ha hela tiden koll.

Mat att undvika för barn under 1 år:

Listan är tagen från Livsmedelsverket.

• Honung
• Gröna bladgrönsaker
• Rödbetsjuice
• Grön potatis
• Opastöriserad mjölk
• Risdryck och riskakor
• Salt
• Socker
• Jordnötter och andra hela nötter
• Teer av fänkål och anis

Om du har även har äldre barn (alternativt extremt god framförhållning!) så har vi listat massa goda, lättlagade middagar för småbarnsfamiljer!