Matsvinn – den stora guiden

Vad är matsvinn?

Definitionen av matsvinn är:

Mat som framställs i syfte att ätas av människor, men som av olika anledningar inte äts

I svinnet ingår endast det som kan undvikas att slängas, alltså inte matavfall som t.ex. ben (se beskrivning nedan matsvinn vs matavfall). Matsvinn definieras olika beroende på vilken del av produktionskedjan det handlar om. Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor.

År 2011 gjorde FN:s jordbruks och livsmedelsorgan FAO det enda försöket hittills att göra en global uppskattning. Resultatet, visade att ungefär en tredjedel av den mat som produceras i världen inte äts upp. I juli 2021 har en ny studie gjord av WWF och Tesco kommit fram till att det snarare är 40%.

Om vi fick ner matsvinnet till noll skulle vi kunna spara in en fjärdedel av det färskvatten som används inom det globala jordbruket varje år. Vi skulle också kunna minska våra totala växthusgasutsläpp med ca 10 procent (se uträkning längre ner i detta blogginlägg). 10% av världens växthusgasutsläpp är också vad WWF kommit fram till i en studie släppt i juli 2021

Att minska svinn och förluster i livsmedelskedjan är enligt Sveriges lantbruksuniversitet en av de tre viktigaste åtgärderna vi kan göra i livsmedelssystemet för att hålla vår miljöpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av.

Att slänga mat som går att äta är inte bara dåligt för miljön utan också dåligt för din plånbok. En familj kan spara en hel månadskostnad för mat om året på att äta upp maten i stället för att slänga den i soporna. Det finns också en etisk aspekt, vi tillverkar mat idag som skulle kunna mätta nio miljarder människor.

Experter och butiksanställda lyfte i en studie fram att den grundläggande orsaken till matsvinnsproblematiken är att mat i dag är så himla billigt. Det gör att mat värderas för lågt, både av konsumenter och inom handeln. 1955 stod matkostnaderna för en tredjedel av hushållens disponibla inkomster. I dag ligger siffran på 17 procent, vilket är en halvering.

Innan vi går vidare i inlägget som är ganska omfattande så har ni här rubriker på de avsnitt som finns längre ner:

• Matsvinn vs Matavfall
• Hur påverkar matsvinn och varför är det ett problem
• Matsvinn i Sverige
• Vilka är bovarna och hur mycket slänger vi?
• Matsvinn i producentled
• Matsvinn i butik
• Matsvinn i restauranger & storkök
• Matsvinn i hushåll
• Vilken mat är det som slängs mest?

Matsvinn vs Matavfall

Skillnaden mellan matavfall och matsvinn är att det som ofta betecknas som matsvinn är livsmedel gjort för att hamna i våra magar medans matavfall oftast handlar om organiska delar av maten som inte går att äta och plockas bort. Skal, ben och kaffesump, som vi i normala fall aldrig skulle äta kan betecknas som matavfall eller oundvikligt matavfall.

Det som blir över från matsvinnet kan dessutom användas till foder och har möjlighet till förädling. Matavfall som sorteras, samlas och förädlas kan senare användas i tillverkningen av biogas. Biogasen används sedan som ett koldioxidneutralt drivmedel för bussar och bilar.

Genom att röta ett kilo matavfall får man en totalt sett minskad miljöpåverkan motsvarande 0,15 kilo koldioxidekvivalenter, om gasen från rötning ersätter fossila fordonsbränslen. Klimatavtrycket för de flesta livsmedel är dock betydligt större än så och det är ju smartare att maten äts upp istället för att röta det till biogas.

Matavfall används ibland för att täcka in både oundvikligt matavfall och matsvinn. Kommer försöka hålla det tydligt i detta inlägg, men knepigt att vara konsekvent kring termen matavfall när man hänvisar till olika källor.

 

Hur påverkar matsvinn och varför är det ett problem

Det finns olika uträkningar hur stor påverkan vårt matsystem har på klimatet, de brukar landa på 25-35% av all världens utsläpp.

Eftersom det finns uträkningar på hur mycket matsystemet påverkar vårt klimat i koldioxidekvivalenter så kan vi även räkna ut vilken påverkan matsvinnet har på vårt klimat. Om vi för enkelhetens skull tar snittet av de två vanligaste studierna (30%) och sen tar vi så stor andel av maten som slängs (1/3) så får vi hur stor påverkan matsvinnet har. Matsvinn beräknas alltså stå för ca 10% av de växthusgaser som människor släpper ut.

För att sätta det i perspektiv så är det ungefär lika stor påverkan som att du lägger ihop all påverkan från fartygsfrakt, flyg och vägtransporter tillsammans!

Eller om vi säger att matsvinnet globalt var ett lands utsläpp av växthusgaser så skulle det bara vara Kina och USA som släpper ut mer växthusgaser.

Varför är matsvinn ett problem

När enorma mängder mat produceras men inte konsumeras av människor innebär det inte bara bortslösad mat på en planet där miljontals människor fortfarande svälter, det bidrar till en stor andel av den globala uppvärmningen som vi måste minska drastiskt om vi ska ha en planet att leva på framöver.

Personligen tycker jag också det känns trist att alla personer som jobbat för att få mat på mitt bord gjort det i onödan eller att djur dött bara för att hamna i soporna.

70 procent av alla vattenresurser i världen används till jordbruk och bara 10 procent i hushållen. Så när vi slänger en tredjedel av all mat som produceras slösar vi samtidigt bort ca 1/4 av alla vattenresurser. Vattenbrist är ett stort problem i många delar av världen.

Genom att ta bättre vara på maten och slänga mindre kan den räcka till fler människor utan att miljöpåverkan ökar. Matproduktionen orsakar också stora miljöproblem runt om i världen förutom utsläpp av växthusgaser. Övergödning, kemikaliespridning, regnskogsavverkning och utfiskning är några exempel. Om du vill veta mer om problemet med fisken vi äter så rekommenderar jag att du tittar på Netflix dokumentär Seaspiracy.

Mat som produceras och sen slängs är inte endast dåligt för miljön utan det är också oetiskt. Hur försvarar vi att vi inte ta tillvara på ett överskott av producerad mat när det samtidigt finns miljontals människor världen över som lever i svältliknande förhållanden? Dessutom är matsvinn i sig ett slöseri på pengar för hushåll, pengarna som sparas genom att minska matsvinnet kan användas till att höja kvaliteten på måltiderna och att till exempel köpa in livsmedel av högre kvalitet och som i sin tur har en lägre miljöpåverkan.

 

Matsvinn i Sverige

En kartläggning av mängden matavfall i Sverige från 2018 visade att det uppkommer ungefär 1,3 miljoner ton matavfall (oundvikligt matavfall + matsvinn inräknat) per år. Då är hela kedjan från primärproduktionen till slutkonsument medräknat. I Sverige liksom i de flesta rika länder så står slutkonsument för den allra största andelen av matsvinnet. 70% av det totala matavfallet + matsvinnet sker i hushållen.

Om man slår ut hur mycket som slängs per person och år i Sverige blir det ca 133 kg mat (matavfall + matsvinn över hela livsmedelskedjan). Om vi istället tittar på hur mycket matsvinn varje person i snitt slänger i sitt hushåll så hamnar vi på 45 kg matsvinn per person och år (i England är motsvarande siffra 69 kg matsvinn per person och år).

I ett hushåll på 4 personer så är det mat för ett värde av ca 6 400 – 9 200 kr per år som slängs.

I opinionsundersökningar genomförda av Novus samt IMA Marknadsutveckling, rankar svenska konsumenter minskat matsvinn som viktigaste åtgärd för att minska matens klimatpåverkan.

Samtidigt visar statistiken att matsvinnet ändå fortsätter att öka i Sverige. De flesta upplever inte att de slänger särskilt mycket mat. Ändå kastar svenska hushåll mat till ett värde av 16–23 miljarder kronor om året. Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag, tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket, att minska matsvinnet eftersom det har stor påverkan på vår miljö.

Regeringen har beslutat om två etappmål för matsvinn, som omfattar hela livsmedelskedjan. De ska dels minska matsvinnet så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025, dels öka andelen av livsmedelsproduktionen som ska nå butik och konsument 2025.

Globalt så är målet att halvera matsvinnet från 2015 till 2030 enligt SDG 12.3.

By 2030, halve per capita global food waste at the retail and consumer levels and reduce food losses along production and supply chains, including postharvest losses

Läs mer om hur Sverige kan minska matsvinnet i denna rapport från SLU

 

Vilka är bovarna och hur mycket slänger vi?

I dagens samhälle är tillgången på mat och råvaror större än någonsin. Vi kan i princip få tag på vilka råvaror och vilken mat som helst. Restauranger och Livsmedelsbutiker möter konsumentens allt större behov, vilket resulterar i att mer mat produceras, vilket i slutändan resulterar i att mer mat slängs.

Matsvinn uppstår i alla led av livsmedelskedjan, t ex inom jordbruket, livsmedelsindustrin, på restauranger, i storkök och mataffärer – och inte minst i våra hushåll. I de flesta länder finns ingen separat statistik för matsvinn, bara för det totala matavfallet.

I “Driven to waste” en ny rapport från WWF så har man upptäckt att svinnet i jordbruket egentligen är dubbelt så stort, så siffrorna i bilden ovan stämmer troligtvis inte.

Matsvinn i producentled (primärproduktion + livsmedelsindustrin)

Det är här maten odlas, drivs upp eller utvecklas. Vi räknar här in jordbruksproduktion fram till skörd + hantering och lagring + förädling och paketering + initial distribution.

Svinnet som uppstår är såklart olika beroende på vilka matvaror som produceras och dessutom har olika matvaror olika stor påverkan på miljön. En sak är uppenbar och det är att utsläppen uppstår till mer än 90% i detta led (i bilden nedan; land use change, farm, animal feed, processing).

Så största vinningen att minska matsvinnet fås genom att inte lika mycket mat behöver produceras!

Men nu till ämnet om matsvinn som uppstår i producentled. De matkategorier som har störst andel svinn i producentled är frukt, grönsaker och rotfrukter. Men även om andelen svinn och totala volymen svinn är lägre inom animalier så är det denna kategori som har störst påverkan på klimatet.

Matsvinn inom frukt och grönt i producentled

Att varor blir kvar i åkern händer, men är en väldigt liten andel av totala svinnet. Men några produkter står ut som svinnas till hög grad i detta led. Sallad och jordgubbar är det som oftast blir kvar på odlingsplatsen.

Ca 15 procent av de odlade sallatsfälten blir aldrig skördade. Anledningen är överproduktion i förhållande till orderingången.

Dessutom så ratas både hela huvuden i fälten vid skörd (ca 6%) och ca hälften av vikten som lämnas i fälten är bortrensade ytterblad. De främsta orsakerna var bristande kvalitet (bladkantbränna, röta, skadedjur) och fel storlek på salladshuvudena.

Det är även en del som inte äts upp på grund av skadeangrepp, sjukdomar, väder och hanteringsskador. Men den största orsaken till att mat inte skickas vidare till konsumentled och som faktiskt går att åtgärda är utsortering efter skörd p.g.a. att utseendet gör det svårt att sälja varan.

Varje producent begränsas av lokala och internationella riktlinjer, lagar och föreskrifter som anger hur maten ska se ut och vilka kvalitetsmått produkten måste leva upp till. Detta kan omfatta form, färg och/eller storlek. I EU gäller t.ex. strikta marknadskrav för en del färska produkter som tvingar producenter att endast sälja produkter som uppfyller dessa krav.

Det är främst frukt, grönsaker och rotfrukter där svinnet uppstår till stor del i producentledet.

Låt oss ta morötter som exempel eftersom det är en av de varor som det är högst svinn på.

Den främsta anledningen till svinn för t.ex. morötter är fel storlek och form, fläckar och färgavvikelse. Storleksmässigt kan produkterna både vara för stora och för små. En vanlig formavvikelse är dubbla rötter.

Andra skäl till svinn är mekaniska skador eller sprickor i morötterna. Mekaniska skador uppstår vid skörd och hantering av morötterna efter skörd. Sprickor uppkommer oftast när morötterna växer och beror på väderförhållanden.

Matsvinn inom animalier i producentled

När det gäller uppfödning av köttdjur så sker största svinnet (djur som dör) inom produktionsled under uppfödningen. Största andelen brukar vara vid förlossning, men kan även vara sjukdom och dödsfall där djuret inte ansågs säkert att bli till livsmedel. Detta kan ske till exempel vid akuta skador eller då djuret måste avlivas under pågående eller nyligen avslutad antibiotikabehandling.

En mindre andel svinn uppkommer när djur dör under transport eller kontamination i slakthuset.

För nötköttet så går 9% inte vidare till livsmedelsproduktion.

Den främsta orsaken till svinn inom mjölkproduktionen är att korna har behandlats med antibiotika. Mjölken får då inte skickas till mejeriet, utan denna hamnar i gödselbrunnen eller ges till kalvarna.

Matsvinn inom äggproduktion i producentled

Över 5 miljoner tuppkycklingar avlivas i Sverige per år! Anledningen är att äggproducenter / kläckerier bara vill föda upp värphöns, det behövs bara ett fåtal tuppar för att befrukta hönorna, resten skickas till destruktion som det så makabert heter. Detta brukar inte lyftas med i statistiken över svinnet inom äggproduktion. Varför föds då inte tuppkycklingar upp och säljs som mat istället? Jo, det har visat sig att det tar längre tid att uppnå önskad slaktvikt än vanliga slaktkycklingar, därav finns det ingen ekonomi i att föda upp tuppkycklingarna.

En annan uppseendeväckande siffra är att 33 procent av hönorna som tas ur produktion inte blir livsmedel utan går främst till destruktion. Om man väljer att ta tillvara på köttet hos värphöns eller inte styrs i huvudsak av ekonomiska faktorer och avståndet till ett fjäderfäslakteri som tar emot värphöns. Det är även ekonomin som styr att värphönor byts ut även fast de fortfarande kläcker ägg, med tiden kläcker de nämligen inte lika många ägg.

Så den egentliga anledningen till det stora svinnet inom äggproduktion är att priset och marginalen på mat har pressats ned så hårt att det får konsekvens i ett ökat svinn.

Matsvinn inom fiskeri i producentled

Sen har vi en av de mest problematiska områdena med mat från havet. Här beräknas ca en tredjedel av det som fås upp inte nå slutkonsument. Svinn inom yrkesfiske handlar framförallt om utkast av fisk på grund av kvoter, storleksgränser, bifångst m.m. Utkast är vanligast vid trålfiske och oftast överlever inte fiskarna denna behandling.

Det finns t.ex. i dagsläget störst efterfrågan på ”vanlig” matfisk som lax, sej och torsk men för att fånga dessa fiskar får man också bifångster av så kallade lågvärdefisk. Dessa skulle kunna bli mat åt människor om det funnits en efterfrågan på dem.

När det gäller fiskodlingar däremot är svinnet kopplat till döda fiskar, rymningar, förstörelse och kassering från slakteri.

Matsvinn i butik

De svenska livsmedelskedjorna  rapporterade 2020 in sina matavfallssiffror till Naturvårdsverket. Resultatet har nyligen presenterats och butikernas svinn är hela 100 000 ton om året. Den siffran är mer än tre gånger högre än hur stort man tidigare har trott att matavfallet är. Men i siffran 100 000 ton ingår inte de varor som returneras eller den mat som exempelvis blir djurfoder.

Butiker vill ju optimera för att sälja så mycket som möjligt. Välfyllda hyllor och stort sortiment har visat sig påverka konsumenter att handla mer. Detta är också en av orsakerna till svinn i butikerna, frukt och grönt klarar sällan trycket när så mycket livsmedel staplas på höjden. Å andra sidan så om det ser utplockat ut så är det risk att de kvarvarande produkterna inte blir sålda.

Konsumenter är också känsliga för att köpa produkter med kort bäst före datum såvida det inte är något man planerat laga med inom kort.

En utmaning för svinnet är att butikerna kan reklamera frukt och grönt om de inte anses hålla måttet. Även om butiken minskar sitt eget svinn i ett senare skede så skjuter man över svinnproblemet till leverantören. Kanske det iof faktiskt är bättre att utsortering görs hos leverantör så det finns en chans att maten kommer till bättre användning än att hamna i butikens sopor.

Retursystemet för bröd är en stor bov till svinn i butiksledet eftersom butikerna inte har samma incitament att jobba för att bröd inte ska behöva gå i retur. Annars skulle butikerna försöka beställa rätt mängd av varan och sälja ut överskott till rabatterat pris.

Lidl har dock gått ifrån retursystemet för bröd och Petra Whitehead, press- och pr-ansvarig på Lidl, uppger att de minskat brödsvinnet med hälften.

Butikernas bake-off bröd och övrigt butiksbakat bröd är en annan stor bov till svinnet i butiksled. Eftersom det bara går att sälja dagsfärskt så slängs allt som inte såldes vid stängning av butiken. Det allra mesta går bara ner i sopsäckar. Här borde ju en ökad andel skänkas bort eller användas till djurfoder om man inte kan sänka priset mot slutet av dagen. Men eftersom bröd har så lågt värde så bedöms kostnaden att minska svinnet till högre än värdet av det.

Läs mer om det stora brödsvinnsproblemet i rapporten från Louise Ungerth.

Svinn i butikerna kan också uppstå p.g.a. felbedömningar i planering, kunders oregelbundna köpmönster, konkurrenters eller egna kampanjer, mm. Alltså att man köpt in för stor mängd som sen inte säljs i tid. Studier har visat att svinnet ökar för såväl den extraprisade varan som för det konkurrerande sortimentet. Att ha parallellsortiment, exempelvis både ekologiska och konventionella grönsaker, skapar också svinn.

Sen har vi ju slutkonsument som faktiskt orsakar en del svinn. Genom t.ex. att lämna kylvaror eller hela kundvagnar som de plockat på sig. En butik får då inte bara lägga tillbaka kylvaran eftersom kylkedjan är bruten. En annan orsak är när vi konsumenter går runt och klämmer på frukt och grönt eller råkar göra att frukter trillar ner på golvet.

Storpack av frukt och grönt är en annan källa till onödigt svinn, där någon av varorna är dålig så blir inte hela förpackningen såld.

Butikschefens inställning till matsvinn är avgörande för vilket arbete med att minska matavfallet som bedrivs.

Vad som svinnas mest i butiken

Enligt Paul Svensson och hans bok Rädda maten så har de uppskattat fördelningen av matsvinnet från butiker baserat på de råvaror de fick in till sin butik Retaste.

• Frukt & grönt: 70%
• Bröd: 20%
• Specerier: 5%
• Mejerivaror 3-5%
• Kött och fisk: 2% (detta är egentligen högre iom att butiker inte får lämna ifrån eller sälja kött och fisk som nått sista förbrukningsdag)

Inom frukt och grönt så är det några produkter som står för det stora svinnet. Tomat, banan och paprika tillsammans orsakar 47% av svinnets växthusgasutsläpp i denna kategori. Även om svinn av sallad är större i mängd än paprika.

Matsvinn i restauranger & storkök

Av allt matsvinn som slängs i Sverige så står restauranger och storkök för ca 7 %. I storkök räknas t.ex. förskolor och skolkök in.

Svinnet kan delas upp i svinn som uppstår innan tillagning, svinn som uppstår av att det har lagats för mycket och svinn som är från serverad mat som inte äts upp, s.k. tallrikssvinn.

På Generation waste har de delat upp svinnet lite mer granulärt och på ett bra sätt:

Kökssvinn – Matsvinn som uppstår i köket. Det kan beroende på ambitionsnivå delas upp i tre olika delar.

• Lagringssvinn: Mat från kylar, frysar och förråd som måste slängas av olika anledningar.
• Beredningssvinn: Den mat som slängs i samband med beredning (som hade kunnat ätas). t.ex. från överdriven ansning och från misstag.
• Tillagningssvinn: Mat som tillagas men inte tas tillvara av olika anledningar och slängs utan att ha serverats.

Serveringssvinn – Mat som ställts fram men som inte nått matgästens tallrik och slängs för att den inte kan tas tillvara. Serveringen kan vara en bufféservering eller en serveringslinje i skolrestaurangen, eller kantiner och karotter som maten serveras ur på en avdelning inom förskolan eller på ett äldreboende. Det kan också vara en orörd brickdukning eller enportionsservering på ett sjukhus.

Tallrikssvinn – All mat som skrapas av från tallriken, det vill säga som matgästen tagit eller fått upplagt men valt att inte äta upp. Enligt WRAP i England så är det ca 34% av allt matsvinn i restauranger som är just tallrikssvinn.

I skolköken är problemen störst inom tallrikssvinn, tillagningssvinn och serveringssvinn. I de kommunala köken i Göteborg så slängs hälften av matsvinnet i köken, resten från tallrikarna.

Tallriksavskrap upplevs av många kommuner som problematiskt. Dels är mängderna stora och dels upplever personalen att det är svårt att få eleverna att ändra beteende.

Serveringssvinn kan utgöra en väsentlig del av svinnet från skolköksverksamhet. Erfarenheter från kommuner visar att upp till 20 % av mat som ställts fram i serveringen går tillbaka till köket och kasseras. Detta gäller framförallt maträtter som grytor och gratänger.

Tillagad mat som inte har varit ute i serveringen, men som blir över och inte kan tas till vara är ett stort problem i vissa kommuner. Det gäller framförallt de kommuner med mottagnings- eller serveringskök som beställer mat från ett centralkök och där maten levereras i ett varmhållningssystem. Ofta beställs det för mycket mat, för säkerhets skull. Mottagningsköken saknar ofta nedkylningsmöjligheter och då måste överbliven mat kasseras. Maten har ofta även varmhållits för länge från tillverkningen och bör inte sparas av den anledningen.

Nedan presenteras åtgärder som leder till mindre matsvinn i restauranger, från en uppsats om minskat matsvinn på restaurang:

• Servera maten på mindre tallrikar/fat
• Skylta för dina gäster om arbetet för att minska matsvinnet
• Håll ordning på lagret, ”first in, first out”
• Använd överskottsgrönsaker i soppor eller baka in dem
• Erbjud take-away för eventuella rester
• Förvara råvarorna enligt rekommendationer
• Servera rester som personalmat
• Utbilda personalen om svinnets effekter på både miljö och ekonomi
• Frys ner mat
• Använda sig av kapsel kaffe t.ex. Nespresso, eftersom kapslarna är återvinnbara och lämnar inget svinn

Matsvinn i hushåll

Hushållen står för den största andelen av vårt totala matsvinn, ca 70%. Detta motsvarar en miljöpåverkan i samma nivå som alla vägtransporter. 45 kg mat per person och år slängs som hade kunnat undvikas.

I en familj på 4 personer är det mat till en kostnad av mellan 6 400 kr och 9 200 kr som slängs. Det sägs även att det är ungefär 1 av 5 matkassar du handlat hem som slängs.

Sen får man även tänka på att det är konsumenters krav på felfri mat, mat i rätt storlek och form samt ovilja att köpa mat med kort tid till bäst föredatumet som indirekt även orsakar stora delar av matsvinn i tidigare led.

15% av befolkningen slänger mat så fort bäst före datumet passerats! Märkningen ”bäst före” betyder inte samma sak som ”dålig efter” – vilket många kanske tror. ”Bäst före”-datum är en kvalitetsmärkning – inte en säkerhetsmärkning – Livsmedlet ska ha ”fullgod kvalitet” – det vill säga vara optimalt vad gäller smak, färg, konsistens och näringsinnehåll till detta datum, om det förvaras rätt. Men det betyder inte att varan inte kan ätas efter det. Därför är det fullt tillåtet att sälja varor även efter ”bäst före”.

Willys har gjort en undersökning av vad som slängs mest i våra hushåll. Drygt 1000 personer fick svara på frågan Vilka tre matvaror känner du att du mest sällan lyckas använda upp hela av?:

• 11% Öppnad tacosås
• 10% Brödkant
• 9% Salladsrester
• 7% Brunfläckig banan
• 7% Mjölkslatt
• 6% Ost skidbacke
• 4% Sista slatten i syltburken
• 4% Slokande morot
• 4% Övermogen avokado
• 1% Ledsen kryddväxt i kruka

I en tidigare studie 2019 genomförd av Sifo på uppdrag av Willys, så fick drygt tusen svenskar svara på frågan vad de slängt de senaste 30 dagarna. Här är resultatet på de topp 20 mest förekommande produkterna som slängs:

• 46% Mjukt bröd
• 30% Gurka
• 27% Banan
• 24% Clementin
• 23% Tomater
• 23% Äpplen
• 22% Mjölk
• 21% Crème fraiche
• 20% Morot
• 18% Lök
• 18% Grädde
• 16% Potatis
• 15% Pasta
• 14% Apelsin
• 14% Hårdost
• 13% Avokado
• 12% Skinka
• 11% Ris
• 11% Yoghurt
• 11% Gräddfil

Kommer inom kort publicera ett heltäckande inlägg om just matsvinn i hushållen och vad man kan göra åt det. Därför hålls detta avsnitt lite kortare.

Matsvinn för barnfamiljer

Undersökningar som har gjorts av Too Good To Go har visat att barnfamiljer sticker ut på vissa punkter när det kommer till matsvinn. Barnfamiljer tycker att de har dålig koll på hur de kan minska sin klimatpåverkan och hur mycket mat de slänger. 71 procent är oroliga för den maten de slänger men har samtidigt inte koll på vad de ska göra. Åtta procent av barnfamiljerna slänger mer mat än vanligt till följd av pågående social distansering. För befolkningen i stort är den siffran fem procent.

• 11 procent av barnfamiljerna slänger mat så fort den passerat datummärkningen. För befolkningen i stort är siffran 15 procent.
• Sex procent av barnfamiljerna slänger i större utsträckning mat för att mat inte kostar så mycket. För befolkningen i stort är siffran 4 procent.

Vilken mat är det som slängs mest?

Som vi tidigare nämnt så är det ca en tredjedel av all mat som inte hamnar i våra magar. I tidigare avsnitt så har vi gått igenom vilka varor som är problematiska för respektiver steg i livsmedelskedjan. I detta avsnitt tänkte vi dock ta ett helhetsgrepp kring de varor som slängs mest över hela kedjan.

Man kan mäta svinn per produkt på olika sätt.

• % av produkten som slängs
• % av det totala matsvinnet som produkten står för
• mängden mätt i ton som slängs per produkt
• värdet i pengar som slängs per produkt
• klimatpåverkan av det som slängs per produkt

Hittade denna lista från national geographic samt siffror från FAO, detta är alltså globala siffror.

• Frukt och grönsaker: 46% slängs (644 miljoner ton slängs) – 42% av världens matsvinn räknat i ton
• Rotfrukter och knölar: 46% slängs (275 miljoner ton slängs)  – 18% av världens matsvinn räknat i ton
• Fisk och skaldjur: 35% slängs (22 miljoner ton slängs) –  1% av världens matsvinn räknat i ton
• Spannmålsprodukter: 29% slängs (347 miljoner ton slängs)  – 22% av världens matsvinn räknat i ton
• Oljefrön och baljväxter: 22% slängs (50 miljoner ton slängs) – 3% av världens matsvinn räknat i ton
• Kött: 21% slängs (74 miljoner ton slängs) – 5% av världens matsvinn räknat i ton
• Mejeriprodukter: 17% slängs (143 miljoner ton slängs) – 9% av världens matsvinn räknat i ton

Globalt sett slänger vi ca 1 555 miljoner ton mat varje år.

Siffrorna för Europa på hur stor andel av respektive matkategori som slängs:

• Rotfrukter och knölar: 53% slängs
• Frukt och grönsaker: 46% slängs
• Spannmålsprodukter: 34% slängs
• Fisk och skaldjur: 31% slängs
• Kött: 31% slängs
• Oljefrön och baljväxter: 20% slängs
• Mejeriprodukter: 12% slängs

Mer läsning om matsvinn:

• http://www.fao.org/3/i3347e/i3347e.pdf
• https://web.archive.org/web/20210409085102/
• https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2021
• https://toogoodtogo.se/sv/movement/education/the-food-supply-chain
• https://toogoodtogo.se/sv/movement/knowledge/the-energy-loss
• https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/
• https://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/978-91-620-8857-6.pdf?pid=26031
• https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6594-2.pdf?pid=10070
• https://www.sluholding.se/nyheterna/pressmeddelande/572-forandra-matval-for-miljon-och-klimatets-skull-vad-ar-konsumenterna-beredda-att-gora
• https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/energy-technology/research/agricultural-engineering/_documents/svinnutansnv_hui20131025is.pdf
• https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/matsvinn-och-forluster-vid-livsmedelsproduktion
• http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:700816/FULLTEXT01.pdf
• https://wrap.org.uk/sites/default/files/2021-06/Food%20Surplus%20and%20Waste%20in%20the%20UK%20Key%20Facts%20June%202021.pdf
• https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2021/l-2021-nr-02-matsvinn-i-hemmet.pdf
• https://www.linkoping.se/contentassets/68ce242adbde4f0ca4d2faab7c757fd3/lik0255_a5-folder_matsvinn_restaurang_190327.pdf?496595
• https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/172419/minska%20matsvinnet%20p%C3%A5%20KonstForm3066.pdf?sequence=2&isAllowed=y
• https://www.researchgate.net/profile/Mattias-Eriksson-4/publication/309637946_Matsvinn_i_storkok_-_en_analys_av_riskfaktorer_och_foreslagna_atgarder/links/581b22a008ae40da2ca8cbf3/Matsvinn-i-storkoek-en-analys-av-riskfaktorer-och-foereslagna-atgaerder.pdf
• https://www.nationalgeographic.com/magazine/article/global-food-waste-statistics
• https://goteborg.se/wps/wcm/connect/68eb3c1f-062d-49be-a38e-9b75bf6937ea/G%C3%B6teborgsmodellen+f%C3%B6r+mindre+matsvinn.pdf?MOD=AJPERES
• https://wwf.panda.org/discover/our_focus/food_practice/food_loss_and_waste/driven_to_waste_global_food_loss_on_farms/

 

Missa inte att kolla in på vår stora lista med Middagstips för barnfamiljer. Vill du få mer kontinuerlig inspiration och tips av andra barnfamiljer så gå då med i vår Facebookgrupp: Middagstips barn.